torsdag 10 oktober 2013

First class, course books and late microwave dinner

When I was first interviewed while still living in Sweden the teacher told me that my conversation skills were pretty high, but since I still had some problems with kanji she suggested that I start on the fourth level in their eight level system. I have constantly been worrying that it would still be too difficult or that my kanji knowledge would be completely in the toilet, but as usual all my fears and worries were unwarranted. 

I had my first class today. We'll be seven students in my class this term, two Italians, one Chinese, one Korean, one American born Taiwanese and two Swedes. All of us were newcomers to the language level except the other Swede. He had already been here for nine months and was insanely homesick. I wonder if I will feel the same? I try to keep an open mind and let whatever happens happen.

We also got to buy our school books during first class as our teacher introduced us to how the classes would be split up. She was an incredibly energetic, fast talking, speed reading woman. The pressure is on me, but in a good way. We practiced spead reading, information searching in blocks of text and some reading. The four hours flew by so fast I barely noticed it was ten past five.

One of my classmates showed me a different train station close by that meant I could skip switching trains in Shinjuku. She also reminded me that it is best to buy the commuter pass as soon as possible to save money. I choose two stations and pay for one, three or six months. The longer periods of time I pay for the more I will be able to save. The pass also lets me stop at any station between my chosen stations for free. If I choose the six month pass I will at most pay half price on all train rides during that period of time and that does not include using the pass during weekends or more than once per day.
It looks like this and you can read more on the Tokyo Metro homepage.

A pretty painless trip back I swung by the grocery store and bought a microwave dinner composed of Carbonara some Japanese sauce on top and grapefuit something called Hyouketsu(氷結). Most likely cider. 6% alcohol and 4,2% fruit juice. You can get both for 300 yen.


Expenses
  • Schoolbooks 6890 yen
  • Microwave carbonara and cider 300 yen

4 kommentarer:

  1. Jag tror att det där med att längta hem är individuellt, men framförallt så tror jag att det hänger ihop med ens sinnestillstånd i största allmänhet. Är man olycklig över något i sin situation kan man välja att göra något åt situationen, eller att bli besatt av hur mycket man hellre hade varit i en bekvämare och tryggare situation, exempelvis i Sverige då om man har känt sig tryggare i sitt liv där.

    Ibland blir jag också lite cynisk och tror att hemlängtan är något som förväntas och därför uppstår det också som en självuppfyllande profetia. Man hör hela tiden hur mycket man borde längta hem och hur fantastiskt det är med "care packages" och hur det inte går att leva som utlandssvensk utan att vallfärda regelbundet till IKEA, man skämtar om hur man vill skilja sig för att maken glömde att köpa kexchoklad med sig tillbaka på sin Sverigeresa, o.s.v. och jag tror att det är lätt att bli påverkad av det och intala sig att man på något sätt lider för att det är okända märken i butikerna och att ingen vet vad julmust är.

    Sedan kan man förstås bli sugen på vissa känslor och smaker i alla fall. När jag spenderade 6/7 dagar i ett gethårstält i öknen och drack det räliga sockervatten de kallade shay (te, men det var nästan bara socker) gick jag alltid och köpte läsk, som jag inte ens drack hemma, på den lediga dagen för att det smakade "civilisation". :) T.o.m en burgare med pommes i gick hem när man ätit getgryta (gott, men enformigt) hela veckan. Men inte var det "hemlängtan".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner igen ett sånt sinnestillstånd, jag var inte säker på om jag verkligen ville flytta till Japane eller om det fanns något i Sverige jag inte ville ta itu med. Det känns lite skrämmande att inte känna till vad man själv tänker och tycker. Som att förstå en annan person.

      Jag har funderat en hel del på just sån småskämt. Även om de inte är illa menade så blir man påverkad om de upprepas om och om igen. Om alla drar skämtet att man måste till IKEA i varje land man varit i så tär det på en. Något om att långsamt koka grodor, eller något sånt?

      Självklart, hur mycket jag än älskar, sushi, nudlar, udon, pork cutlets, japanskt ris, sukiyaki and the like så är köttbullar med potatis och lingonsylt väldigt gott det med. Inte för att jag förstår vad du gör ute i öknen och mumsar getter, men var och en har ju sitt eget liv. :)

      Radera
  2. 19 sek för middag + dricka inte farligt. =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk dig att du får en McChicken meny för 500 yen. Och det är ändå lite dyrt med tanke på vad du kan få för 500 yen i en nudelrestaurang. :)

      Radera